[wpdreams_ajaxsearchlite]
Två elever som skrattar under en yrkeslektion

Reformagenda för gymnasiala yrkes- utbildningar

Svenskt Näringsliv presenterar 26 reformer för att skapa en bättre gymnasial yrkesutbildning. Under ett seminarium diskuterade representanter från regeringen, Svenskt Näringsliv och skolpolitiska talespersoner rapporten och utmaningar med framtida kompetensbrist.

Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor

Här kommenterar Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor, rapporten och seminariet.

– Detta är en komplex fråga och jag är glad att Svenskt Näringsliv gör en grundlig genomlysning och kommer med flera konkreta förslag, säger Susanne Christenson.

Bakgrunden till reformagendan från Svenskt Näringsliv är företagens utmaning att hitta rätt kompetens. Särskilt stora är problemen att hitta medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Problemen i yrkesutbildningssystemet är enligt rapporten ett samhällsproblem. Politiker på alla nivåer behöver ta ansvar för en bättre fungerande kompetensförsörjning, för en gymnasieskola som också utbildar för arbetsmarknadens efterfrågan. Susanne Christenson som ansvarar för 40 yrkesinriktade gymnasieskolor inom AcadeMedia, är enig:

– Jag håller med om att det finns stora behov av att reformera yrkesutbildningarna i Sverige. Branscherna behöver få mer inflytande i utformningen av utbildningarna. Även om det idag finns möjligheter för branscherna att engagera sig, genom exempelvis programråd, så är det inte tillräckligt.

Under seminariet blev det tydligt att både skolministern och skolpolitiska talespersoner var överens med näringslivet i flera frågor. Det handlar bland annat om att branscherna ska ha mer inflytande och om utformningen av de gymnasiala yrkesutbildningarna. Detta kan dock ske på flera olika sätt.

Vill återinföra grundläggande behörighet till högskola

Susanne Christenson lyfter fram följande från dagens diskussion:

– Jag är glad över att alla, inklusive vår nya skolminister Lina Axelsson Kihlblom, verkar överens om att den grundläggande behörigheten för högskola ska återinföras för alla yrkesinriktade gymnasieprogram.

– Det är också bra att så många upptäckt fördelarna med yrkespaket, som är en kortare väg till jobb för elever som inte har uppnått behörighet för gymnasiet.

Branscherna måste medverka till att göra praktiska yrken mer attraktiva

Det behövs fler elever som väljer yrkesutbildningar i Sverige. Enligt Svenskt Näringsliv kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade år 2035 om inget görs.

– Jag håller med om att yrkesutbildningarna behöver utvecklas, denna fråga arbetar vi hårt med inom Praktiska gymnasiet. Men branscherna behöver också hjälpa till med att göra jobben mer attraktiva. Under dagens seminarium var det endast Therese Guovelin från LO som var inne på frågan om att göra praktiska yrken mer attraktiva. Jag vill poängtera att branscherna också behöver bli bättre på att nå ut och informera unga om vilka möjligheter det finns inom många praktiska yrken. Det räcker inte att endast titta på utbildningarnas utformning eller att lägga ansvaret på studie- och yrkesvägledare.

– Jag hoppas att vi inom en snar framtid får se mer aktivitet från branscherna och jag efterlyser mera samverkan med större huvudmän inom svensk skola, säger Susanne Christenson.

Två elever som skrattar under en yrkeslektion

Deltagare i seminariet

Deltagare i seminariet den 19 januari var skolminister Lina Axelsson Kihlblom, Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson (M), Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson (L), Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, Monica Sonde, chef för utbildning och arbetsmarknad SKR, Josefine Fälth ordförande Sveriges elevkårer, Johan Brintz, näringspolitisk direktör Svenskt Näringsliv, Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv samt Johan Olsson och Hanna Cederqvist, policyexperter kompenensförsörjning Svenskt Näringsliv.

Se det webbsända seminariet i efterhand.

Alla nyheter