Des formations professionnalisantes sanctionnées par un diplôme national de Licence ou de Master professionnel, sont organisées par la faculté de médecine, notamment dans le domaine des Biotechnologies, des Sciences Sanitaires et Sociales et de la Nutrition. La faculté de Médecine offre, en association avec d'autres composantes de l'Université de Bretagne Occidentale et d'autres universités du Grand Ouest, des formations de niveau Master1 et 2, ouvertes aux professionnels de Santé mais aussi aux scientifiques et juristes, notamment dans es sciences biologiques et humaines appliquées à la santé. Pour plus d'informationsIl est possible, pour des étudiants d'origine www.cialisgeneriquefr24.com cialis scientifique ou médicale titulaire d'un Master, de réaliser une thèse d'université dans l'un des laboratoires reconnus comme Equipe d'Accueil. Pour encadrer des travaux de recherche (thèses d'université) et pour concourir aux fonctions de Professeur des Universités, il est nécessaire d'obtenir une habilitation à diriger des recherches (HDR).

Du är här

Nyhet / 2013.10.17

Praktiska Gymnasiet blickar framåt

I dessa tider av turbulens inom skolvärlden, med skolnedläggningar, John Bauerkonkurs och stängning av Lundsberg undrar man hur det går för Praktisk Gymnasiet. Vi fick en intervju med Jarl Uggla, vd, och Patrik Wigelius, myndighets- och kvalitetsansvarig. Som delar av ledningen för Praktiska Gymnasiet, hur ser de på nuläget och framtiden:
 

Hur är det ekonomiska läget egentligen? Flera skolnedläggningar i våras och tidningsrubriker om dålig kreditvärdighet och miljonförlust förra året. Kommer Praktiska Gymnasiet att överleva?
 

Jarl Uggla: Absolut! Genom en rad kraftfulla åtgärder har vi stabiliserat läget. Nu har vi en ekonomi i balans och framtiden ser bra ut. Vi har lyckat rekrytera fler elever i år än vi planerat för. Lärlingsutbildning är på tapeten i stort sett varje vecka. Vi är klart optimistiska. 
 

Men hur är det med kvaliteten på era utbildningar. Dels klarar inte alla elever att bli godkända i alla kurser, dels har ni ju ganska låga betyg jämfört med andra skolor. Eller hur?
 

Patrik Wigelius: Det är riktigt. Särskilt om man jämför oss med skolor som har högskoleförberedande program. Vi är naturligtvis inte nöjda med detta och har därför under förra året förstärkt stödresurserna på våra skolor. Detta fortsätter vi med under innevarande läsår.  En av våra stora fördelar är att vi genomgående har ganska små klasser.
 
Till och med i gymnasiegemensamma ämnen har vi gruppstorlekar på 20-25 elever.
Däremot är vi mycket nöjda med att så många av våra elever har ett jobb att gå till direkt när de går ut trean hos oss. 73 % av våra avgångselever går direkt till någon form av arbete efter sin tid hos oss och 10 % går till vidare studier.

Det sägs ofta att det är svårt att rekrytera utbildade yrkeslärare. Gäller det också för Praktiska Gymnasiet?
 

Jarl Uggla: När det gäller lärare i gymnasiegemensamma ämnen är i stort sett samtliga våra lärare behöriga. Men för yrkeslärare har vi samma rekryteringsproblem som många andra. För att förbättra situationen har vi under de senaste två åren kört en egen internutbildning för obehöriga lärare. Genom den har hittills 140 lärare hos oss skaffat sig grundläggande lärarkunskaper. Just nu har vi två nya grupper om sammanlagt ett femtiotal lärare som går vår internutbildning.
 
Patrik Wigelius: Vi har också under det senaste året gjort stora ansträngningar att hitta behöriga yrkeslärare. Dessa ansträngningar har lett till en kraftig ökning av andelen behöriga yrkeslärare under det senaste året. Det har ju tyvärr också fört med sig en ökad personalomsättning då befintliga obehöriga lärare ersatts med nya behöriga.

Nuförtiden talas mycket om hur viktigt det är att ha inflytande över sin arbetssituation. Det sägs öka både trivsel och effektivitet. Hur är det med elevinflytandet hos er?
 

Patrik Wigelius: Alla våra skolor jobbar med elevinflytande på tre nivåer. Varje skola skall ha ett fungerande elevråd som regelbundet träffar rektor. Genom elevrådet kan eleverna ha inflytandet över skolan som helhet.  Ett klassråd ger eleverna inflytande över hur gruppen och klassen fungerar. Där kan man också ge signaler uppåt till elevrådet.
 
Slutligen har vi elevinflytandet på lektions- och kursnivå. Här har vi inte nått lika långt som på andra två nivåerna. Här finns mycket mer att göra och vi är inte nöjda med hur det fungerar idag. Vi har bestämt att skolorna skall prioritera detta arbete genom att lärarna systematiskt delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring detta.
 
I år har vi dessutom lagt till en nivå. Representanter från samtliga våra skolors elevråd genomför ett par gånger varje läsår en central elevrådskonferens där man också träffar koncernledningen.

Låt oss backa tillbaka till frågan om de relativt låga betygsresultaten på era skolor och vilket stöd era elever kan få i sina ansträngningar att klara skolarbetet. Enligt skollagen skall eleverna ha tillgång till elevhälsa. Dess uppgift är ju bland annat att stötta eleverna i skolarbetet. Med tanke på att era skolor ofta är ganska små, vilka möjligheter har ni egentligen att ha en elevhälsa på en rimlig nivå?
 

Jarl Uggla: Det är riktigt att skolornas storlek i vissa fall är en begränsande faktor. Det är inte alltid så lätt att rekrytera kompetent personal till deltidstjänster. Det har heller inte varit enkelt att tillräckligt snabbt fylla våra vakanser. Vi har löst en del av dessa problem genom att ha centralt anställd personal, till exempel som skolläkare och skolpsykolog.
 
Vi har även sett över elevhälsans organisation för att göra den mer effektiv. Dessutom har vi under det senaste halvåret tillfört mer resurser. Vi satsar i år 5 miljoner mer på elevhälsan jämfört med föregående år. Idag har alla våra skolor tillgång till en komplett elevhälsa.

I skollagen sägs att eleverna skall ha tillgång till skolbibliotek. Man läser då och då i pressen om hur bristfälligt detta fungerar, inte bara på Praktiska Gymnasiets skolor, utan på väldigt många skolor i Sverige. Har era skolor bibliotek?
 

Patrik Wigelius: Det ser väldigt olika ut. En del av våra skolor har en väl fungerande biblioteksverksamhet, men alltför många har det inte. Vi arbetar på tre sätt för att bli bättre på detta. Det ena sättet är att förbättra och utöka lokaler och utrustning. Det handlar till exempel om fler datorer och större utbud av böcker och andra media. Här kommer vi framöver att tillföra mer resurser.
 
Det andra sättet är att förbättra samarbetet med det lokala kommunbiblioteket. Det tredje sättet är att verkligen använda det bibliotek som finns på skolan. Lärarna måste få med det i sin planering av undervisningen. Här har vi utarbetat en metod som vi skall prova under det här läsåret. Vi är verkligen inte nöjda med hur det ser ut idag. Vi räknar ändå med att vi, genom de här åtgärderna, under detta läsår skall uppnå en acceptabel nivå på biblioteksverksamheten.

Med tanke på att många av era skolor är små, vilka möjligheter har ni att förse eleverna med tillräckligt bra lokaler och utrustning? Små skolor betyder väl små resurser?
 

Jarl Uggla: Genom att vi fokuserar på lärlingsutbildning och därmed mycket arbetsplatsförlagd utbildning kommer våra elever alltid att ha tillgång till den modernaste utrustningen genom sina praktikplatser. Ingen skola i Sverige kan hålla en utrustningsnivå som verksamheterna utanför skolan håller. Det är vår styrka jämfört med skolor som bara har skolförlagd utbildning.
 
Vi har under det gångna läsåret gjort en genomgång av utrustningsnivån på våra skolor. Där har vi kunnat konstatera en del brister som vi nu håller på att åtgärda. Utrustningsmässigt håller vi idag en acceptabel nivå. Flera av våra utbildningar är branschrekommenderade och ännu fler är på väg mot detta, vilket visar att vi håller en bra nivå.

Praktiska Gymnasiet har idag 36 skolor. Vilken koll har ni på vad som händer på skolorna och vilken kvalitet varje skola håller? Med så många skolor, finns det inte en risk att ni missar skolor som inte riktigt lyckas med sitt uppdrag?
 

Patrik Wigelius: Det är nog så att vi tidigare har haft brister här. Det är väl först under de senaste två åren, och kanske framför allt under det senaste året, som vi har närmat oss en acceptabel nivå av överblick och kontroll.
 
I år har vi tagit ett rejält tag i detta och nu har vi ett bra grepp om skolornas situation. Det har gett oss möjligheter att gå in och vidta åtgärder, vilket ju framgår av den här intervjun. Det finns naturligtvis fortfarande brister. En sådan brist, som vi för övrigt jobbar med att åtgärda just nu, är att vi är dåliga på att dokumentera alla de bra saker som vi faktiskt gör.

Tack för att ni ställde upp på den här intervjun. Är det något ni vill tillägga?
 

Jarl Uggla: Praktiska Gymnasiet har uppdraget att med yrkesutbildningskompetens och största engagemang lotsa var och en av våra elever in i yrkesroll och arbetsliv genom en individuell mix av teori och praktik. Eleven är alltid i centrum hos oss på Praktiska Gymnasiet, vare sig det gäller anställning efter examen, eget företagande eller som i många fall fortsatta studier. Detta gör vi genom att ha bra skolledningar och bra lärararteam som alltid arbetar med eleven i fokus.
 
Praktiska Gymnasiet gör skillnad i kampen mot ungdomsarbetslösheten och är ett självklart alternativ då i snitt 73 % har fått ett arbete och 10 % läst vidare.

Filtrera